Den moderatledda Alliansen gick till val på att förbudet mot att uppföra nya reaktorer inte skulle upphävas under mandatperioden. Nu har man svängt, och vill inte att förbudet ska stå fast. Men man verkar inte ha intresse av att låta väljarna ta ställning till den frågan i höstens val, i och med att beslutet nu ska skyndas igenom lagrådet. Det bräckliga underlaget i Riksdagen gör dock att det är osäkert om Regeringen får igenom sitt förslag.
Man kan inte undgå att fundera på hur snacket har gått mellan de borgerliga partiledarna när de kommit överens om detta beslut. Kanske hoppade de åter i badtunnan och blev vimsiga av de varma ångorna. Varför är det så viktigt för dem med ytterligare kärnkraft? Så viktigt att man går emot tidigare folkomröstning och är beredd att helt köra över opinionen i det redan svaga centerpartiet? Varför? Vi har inte brist på energi, och vi är väldigt koldioxideffektiva redan idag. Att marknadsföra idén med att staten inte ska betala får alliansföreträdarna att framstå som antingen naiva eller oärliga, eller helt enkelt döva för expertisen. Ett tips är att ta till sig orden från brittiske energiprofessorn Stephen Thomas som menar att kärnkraftverk blir för dyrt utan statliga medel.
En del försöker att flirta med opinionen med billiga argument om dyra elräkningar denna smällkalla vinter, då kärnkraften samtidigt visat sin sårbarhet. Det är ett tämligen oärligt argument, särskilt med tanke på att man inte förklarar hur ny kärnkraft skulle sänka priserna. Det stora problemet är ju elmarknadens bristande funktionssätt och den nuvarande prissättningen. Det är något som politiken borde problematisera. Vågar man det?
SVT1 | SVT2 | Sydsvenskan | Expressen | GP
Peter Andersson | Johan Westerholm – Mitt i steget | Röda Malmö | Yttrandefrihet, ftw |
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om Kärnkraft, Val 2010. Progressiva bloggar hittar du hos Netroots.
Så viktigt att man går emot tidigare folkomröstning…
Du menar den rådgivande, icke-bindande omröstningen för 30 år sedan där man fick ”välja” mellan avveckling, avveckling och snabb avveckling?
…och är beredd att helt köra över opinionen i det redan svaga centerpartiet? Varför? Vi har inte brist på energi, och vi är väldigt koldioxideffektiva redan idag.
Tja… poängen är ju att vi är koldioxideffektiva och har ingen brist just på grund av kärnkraften.
Men…
Inom 30 år skall alla våra nuvarande verk vara nedstängda eftersom de då passerat tekniskt bäst-före-datum. Då skall 50% av vår el-energi som är kärnkraft, 65 TWh, och förhoppningsvis 200 TWh fossil energi, vara ersatt av något som är lika utsläppssnålt som kärnkraften.
Därför kör man över opinionen.. för att när det gäller att välja: akut(are) energibrist, eller envist hålla kvar vid en 30 år gammal åsikt på ren pin tjiv utan någon vettig anledning, då vinner energibehovet.
denna smällkalla vinter, då kärnkraften samtidigt visat sin sårbarhet.
Eh, vad? Kärnkraften genomgår just nu en engångsuppgradering. På grund av idiotisk politik har man på ett(1) år tvingats genomföra det som skulle gjorts under de senaste 15-20 åren.
I övrigt har kärnkraften visat sig ha en utmärkt tillgänglighet på 85-95%.
Så hur menar du att detta visar på kärnkraftens sårbarhet?
Ja jag menar just den folkomröstningen. Det är länge sedan, det håller jag med om. Men att man nu svänger snabbt från det man gick till val på är anmärkningsvärt. Varför? Det torde finnas utrymme för en bredare debatt och frågan om en ev ny folkomröstning är inte ens på dagordningen. Varför väljer man att skynda igenom något på ett sådant odemokratiskt sätt att tom lagrådet protesterar?
Sen kan jag garantera dig att det inte är en 30 år gammal åsikt hos centerpartisterna ute i landet. Vi får se hur hårt partipiskan viner över riksdagsledamöterna, men centerväljarna kommer naturligtvis att väga denna omsvängning den 19 september.
Vi har fört en klimatsmart energipolitik i Sverige. Inte medvetet, men vi reagerade mot ex oljekrisen. Hur som helst kan vi vara stolta över att vi är koldioxideffektiva, även om det liksom ”bara blev” så. Kärnkraften kommer att behövas för lång tid framöver. Att den organiserade atomlobbyn tycker att nya kärnkraftverk är den enda lösningen för framtiden förvånar nog ingen. Men svenska folket vill se mer av förnybara energikällor. Hur ska våra resurser räcka till att utveckla förnybart samtidigt som statliga medel kommer vara nödvändiga i nybyggnationen av kärnkraftverk? Jag tycker inte att politiken har varit tillräckligt öppen och ärlig om vad det faktiskt kommer att innebära. Det är även det jag reagerar mot.
Sårbarhet är uppenbarligen ett känsligt ord
Jag menar att man inte kan argumentera för mer kärnkraft i syfte att få sänkta elpriser. Det är elmarknaden och prissättningen vi bör diskutera. Eller ska elpriserna hänga på när monopolaktören planerar in sina uppgraderingar? Det är tydligen helt ok för vissa, som inte tycker att politiken ska agera med några som helst styrmedel. Inte ens i de mest sjuka och icke-fungerande marknaderna.
Men att man nu svänger snabbt från det man gick till val på är anmärkningsvärt. Varför? Det torde finnas utrymme för en bredare debatt och frågan om en ev ny folkomröstning är inte ens på dagordningen.
Men varför skall vi rösta om det?! Rösta om petroleum-användning istället. Där har du ju något som verkligen är farligt och som borde väck, snarast.
Kärnkraften har drabbats av ett unikt och illa motiverat förbud, vilket är ett avset från normal-läget. Det Alliansen nu gör är att man återställer det tidigare misstaget.
Hur ska våra resurser räcka till att utveckla förnybart samtidigt som statliga medel kommer vara nödvändiga i nybyggnationen av kärnkraftverk?
Vi tar pengarna från det fossila, (så klart). Vi har 200 TWh årlig fossil energianvädning i Sverige som måste ersättas av något annat. Ta de pengar som går in i det och lägg på den rena energimixen istället.
Dessutom… Alliansen har varit väldigt tydlig med att bidrag inte kommer att utgå till kärnkraft (till skillnad från de 100 000 000 000 SEK de utlovade till vindkraften allena). En lånegaranti kostar inget. Det enda det innebär är att man lovar att stötta långivaren om något skiter sig, precis som vilken borgens-teckning som helst. Och det är ju knappast konstigt för det är ju sådant man har nationalstater till!
Jag menar att man inte kan argumentera för mer kärnkraft i syfte att få sänkta elpriser.
Det gäller ju i så fall vilken kraftform som helst (speciellt som kärnkraften är en av de billigare). Men vi kan undvika pris-spikar genom att akta oss för att få effekt-brist.
Att den organiserade atomlobbyn tycker att nya kärnkraftverk är den enda lösningen för framtiden…
Eh, va? Vem har sagt det?
Ok, jag tillhör väl mest den ”icke-organiserade atomlobbyn” då, men jag har inte sett någon av de seriösa debattörerna för kärnkraft som säger att kärnkraft är Svaret, Det Enda Svaret och Ingenting Annat Än Svaret på våra utsläppsproblem.
Det vi kärnkraftkramare säger är ”Låt den få vara med i mixen”. Sol, vind, vatten, kärnkraft och besparingar i en skön mix… det är allt vi vill ha.
Men anti-atom-guerrillan tycker tydligen att utsläppsproblematiken inte är så farlg för de vill hellre slänga ut kärnkraften än låta den få hjälpa till att ersätta fossilt. Tysklan får väl ses som praktexemplet där man får 82% av energin från fossilt, 11-12% från kärnkraft… och 0.89% från vind och sol… och där vill man ändå förbjuda kärnrkaften först.
Jag föreslår att du diskuterar atomkraftens förträfflighet med de riksdagsledamöter som röstar i frågan. Det som jag anser är intressant att diskutera är de demokratiska processerna, och dem konstaterar jag att vi har olika syn på.
Den demokratiska aspekten i detta tycker jag också är värd att diskutera, speciellt med tanke på hur sjukt frågan har behandlats. Omröstningen – där man kunde rösta Nej, Nej eller Hemskt Mycket Nej – var ju bara toppen på isberget.
Förutsättningarna för frågan är ganska speciella: kärnkraften är en fråga som måste avgöras för ca 60-80 år framåt i stöten. Detta är tiden från det att man först säger ”Hm, vi vill nog bygga en reaktor”, tills dess att sista handfullen gräsfrö slängts ut över den återställda jordplätten där verket stod.
Tänkte man så långt 1980? Nej… det man gjorde var att ta den heta potatisen och kasta 30 år in framtiden genom att säga ”Det har nog löst sig tills dess”. Under tidan hann de som satt på post då avgå och tyst och stilla försvinna in i glömskans och ansvarsfrihetens sammetslena märker.
Så den filosofiska frågan är denna: hur tar vi beslut som skall räcka över ett halvsekel, och som därmed inte skall få färgas av kortsiktiga och irrlevanta egenintressen? Hur hindrar vi att denna fråga missbrukas av politiker och andra intressen med kortsiktiga perspektiv och som inte har något att förlora på att orsaka kaos för nästa generation?
Är det någonsin teknokrati vore lämpligt så känns det som att detta är ett tillfälle där det vore applicerbart. Men no such luck… nu har vi parlamentarisk majoritetsdemokrati istället med 4 års mandat-period (5% av 80 år).
Så hur f-n gör man?
märker = mörker
Nu har vi ju den demokratiska ordning vi har. Vilken är den i särklass bästa för övrigt. Att då pressa fram ett beslut med partipiskan, i en sån fart att lagrådet protesterar borde vara det allra sämsta sättet. Dessutom kräver frågans natur en bredare uppgörelse än den knappa majoritet som regeringen har till sitt förfogande, om man vill uppnå långsiktighet. Det borde visserligen gjorts för länge sedan, men nu står vi här. Och kan fortfarande välja.
Jo men hur fasiken, rent ut sagt, skall vi få till en bred uppgörelse när (mp), som styr de rödgrönas energipolitik, bestämde sig i frågan för 30 år sedan? Det har kärnkraftens avskaffande inskrivet i partiprogrammet. Det har sedan länge gått prestige och partiöverlevnad i det där.