Feeds:
Inlägg
Kommentarer

Posts Tagged ‘Skola’

Skolan är en fråga som berör många på ett eller annat plan. Antingen har du barn eller barnbarn som går i skolan, har skolan som arbetsplats, eller så kanske man inser att barnen och skolan är framtiden och vill ha en bra skola trots att man inte är direkt berörd av den i sitt dagliga liv.

Debatten om skolan har varit ganska intensiv i Norrtälje de senaste åren. Nedläggningen av Flygskolan engagerade många berörda lärare och föräldrar till de barn som blev av med sin skola i närområdet. Fortfarande kan jag träffa föräldrar som tar upp att det blivit lite väl trångt och stressigt på Kvisthamraskolan, och osökt kommer samtalet in på hur ogenomtänkt nedläggningen av Flygskolan egentligen var. Har kvaliteten höjts, när klasserna blir större? Har kvaliteten höjts när lunchen begränsas till 20 minuter, för att alla ska hinna äta i samma matsal? Och till vilken nytta var egentligen nedläggningen när kommunen fortfarande sitter med den dyra hyreskostnad man sade sig ville bli av med?

Skolinspektionens kritik, SKL:s jämförelser, Föräldraalliansens rapport och Lärarförbundets undersökning har uppmärksammats i olika sammanhang, bland annat i Norrtelje tidning. Rubrikerna har varit oroväckande, och faktum är att samtliga rapporter om skolan visar att det finns mycket stor förbättringspotential.

Trots det var det inte många som kom till skoldebatten i Hallstavik i måndags. Svagt intresse för skolan var Norrtelje tidnings rubrik, vilket jag anser vara missvisande. Intresset för skolan finns, men kanske inte intresset för att lyssna på en skoldebatt? Det finns säkert anledning att vara självkritisk till marknadsföringen av debatten, men jag tycker ändå att vi ska fundera på vad det låga deltagandet ger uttryck för.

Ser inte kommuninvånarna någon fördel av dialog med ansvariga politiker? Mötesplats Norrtälje har satt fokus på den bristande viljan till dialog från kommunledningen. Kan det vara så illa att människor känner att det inte är någon idé att göra sin röst hörd? Jag hoppas inte det. Jag hoppas att alla de som protesterade förgäves mot nedläggningen av Flygskolan inte gett upp hoppet att det går att påverka politiska beslut. Jag hoppas att elever, föräldrar och lärare inser hur viktigt det är för politiken att deras åsikter förs fram.

Jag hoppas att skoldebatterna i Rimbo (på måndag) och Norrtälje (på onsdag) blir väl besökta av skolintresserade som vill lyssna på Lärarförbundet, på samtliga partiers politik för skolan, och inte minst ställa frågor till ansvariga politiker. Kom och säg DIN mening om skolan!

Om vi ska lyckas med att lyfta Norrtälje som utbildningskommun behövs alla goda tankar och krafter.

Intresserad av (s) skolpolitik? Läs mer: Satsningar på skolan går före skattesänkningar Drop out stop – Program för gymnasieskolan | Rödgrön överenskommelse om skolan kombinerat med våra lokala prioriteringar i Norrtälje kommun – Från sista plats upp till täten.

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , – Fler bloggar hittar du hos Netroots.

Read Full Post »

Maten har seglat upp som en valfråga i år, och det är en viktig fråga. Stundtals tycker jag att den förringas av borgerliga företrädare, som snarare verkar se en näringsriktig mat i skola, sjukvård och äldreomsorg som ”fluff”, och inget som tillhör den lilla, hårda kärna i välfärden som Reinfeldt säger sig värna.

Men maten är viktig. Jag skulle vilja säga att den är avgörande. Hur ska vi kunna tala om kvalitet och innehåll i hemtjänsten, om maten som serveras våra äldre ger dem näringsbrist, hur kan vi kunna uppnå en sjukvård i världsklass om den dåliga sjukhusmaten gör människor sjuka?

Att en lugn matstund och en näringsriktig lunch är avgörande för att barnen ska trivas i skolan, och ha ork nog att ta till sig nya kunskaper borde vi inte heller tvista om. Det borde vara självklart. Men ändå ser det inte ut så.

Därför måste vi låta maten bli en viktig fråga i höstens val. De rödgröna i landstinget driver kampanjen Riktig mat till Stockholms patienter. Socialdemokraterna i Norrtälje lyfter närproducerad och näringsriktig mat i skolan i sin skolsatsning, och i handlingsprogrammet för Tiohundra är ett av vallöftena att tillhandahålla lokalt producerad mat till alla verksamheter i Norrtälje kommun som Tio Hundra ansvarar för. Nuvarande oaptitliga matlådor som transporterats långa vägar ska bort!

Idag blåser även författarna till boken ”Döden i grytan” ytterligare liv i frågan på DN Debatt. De hävdar att fabriksmaten är ett hot mot elevers och äldres hälsa, och formulerar fem bra förslag, som jag hoppas att fler ska uppmärksammas på:

•Stoppa den pågående utvecklingen mot fabriksmat på daghem, skolor, äldrevård och sjukhus. Omvandla de så kallade mottagningsköken till riktiga tillagningskök och uppvärdera personalens viktiga arbete.

• Innehållsdeklarera mat på förskolor, skolor, sjukhus, äldrevård, kaféer och restauranger så att konsumenten kan undvika oönskade tillsatser eller ingredienser. På tyska krogmenyer är detta redan ett krav.

• Inför en verklig och preciserad ursprungsmärkning som anger från vilken gård eller anläggning köttet eller grönsakerna kommer och hur uppfödningen eller odlingen har gått till.

• Förändra hygienkontrollen så att de största insatserna sätts in där riskerna är störst. I dag lägger man ned större energi på att kontrollera små kvarterskrogar och förskolekök än stora matproducenter.

•Inför verkliga näringsdeklarationer på frukter, grönsaker och kött, där sådant som tomaters halt av lykopen och köttets halt av omega-3 anges.

Bloggat: HBT-sossen. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , . Fler inlägg på Netroots portal.

Read Full Post »

Idag har undertecknad och Olle Jansson, vice ordförande i Barn- och skolnämnden en synpunkt publicerad i Norrtelje tidning, som tyvärr inte finns med i nätupplagan. Ingen möjlighet till länkning alltså, men ni kan läsa den i sin helhet nedan.

Moderaterna Mats Gerdau och Cecilia Nordström frågar sig i Norrtelje tidning vilken skolpolitik de rödgröna partierna avser att föra. Vi antar att de skrev sin artikel innan Mona Sahlin, Maria Wetterstrand och Lars Ohly presenterade den rödgröna överenskommelsen om skolan i Almedalen, men om de nu missat den svarar vi ändå.

Målet för rödgrön skolpolitik är mer kunskap och högre kvalitet i skolan, genom tydlig uppföljning och utvärdering. Inte sortering och lägre krav, som den borgerliga regeringen förespråkar.

Huvudpunkterna är:

  • Högre lärartäthet. Fler behöriga lärare och mindre klasser ger bättre förutsättningar till lugn och ro och att alla elever ska få den hjälp de behöver i sitt lärande.
  • Skriftliga omdömen från första klass och betyg från sjunde klass. Varje barn och barnets föräldrar ska tydligt kunna följa kunskapsutvecklingen. Omdömena ska vara framåtsyftande, visa elevens utveckling och även tydliggöra vilka insatser som behövs. En gemensam struktur och nationella kriterier ska tas fram. Betyg ska finnas i grundskolan från åk 7.
  • Möjlighet att arbeta utan timplan för kommunala skolor. Undervisningen måste anpassas efter vad den enskilde eleven behöver för att nå målen i skolans ämnen. Då är det även rimligt att antalet timmar per ämne varierar från individ till individ. Efter anmälan till den nationella skolmyndigheten ska skolor därför ha rätt att arbeta utan timplan. Det totala antalet garanterade undervisningstimmar ska dock finnas kvar.

Även i Norrtälje behövs en ny skolpolitik. Kritiken som skolinspektionen lyft fram efter att ha granskat Norrtälje kommuns skolor är allvarlig, och ett underkännande av den borgerliga ledning som haft ansvar för kommunens skolpolitik i 12 år. Alla barn får inte den utbildning de har rätt till. Alltför många når inte kunskapsmålen. Var fjärde elev går ut grundskolan utan fullständiga betyg. IV-programmet är det största i gymnasieskolan.

Det krävs ett tydligt politiskt ledarskap som prioriterar skolfrågan högt för att vända utvecklingen. Vi vill satsa på Norrtälje som utbildningskommun. Det är en oerhört viktig investering i framtiden. Skolan måste få resurser nog att kunna utföra sitt viktiga uppdrag på bästa sätt. Barnen och skolan måste få kosta. I vår budget har vi prioriterat drygt 47 miljoner mer på skolan än den borgerliga ledningen. Det ger bl a fler lärare och mindre klasser, men även en elevhälsa som finns till för att stödja, och riktade insatser till barn med behov av särskilt stöd. Skolan behöver inte minst ett förtroendefullt och respektfullt samarbete mellan ledning och medarbetare, för att kunna utveckla och förbättra.

Vi vill ta ansvar för en bättre skola i Norrtälje kommun, vi tycker eleverna och medarbetarna förtjänar en skola som kliver från sista plats till täten.

Olle Jansson (s), Ordförandekandidat Barn- och skolnämnden

Ulrika Falk (s), Ordförandekandidat Utbildningsnämnden

Intresserad av skol- och utbildningspolitik? Läs även den rödgröna överenskommelsen om skolan, och fler investeringar i framtiden. Fler inlägg om skolan kan du hitta på Netroots portal.

Read Full Post »

Det är märkligt ibland hur positionerna förflyttas i politiken. Folkpartiets Björklund har profilerat sig som den som står för ordning och reda i skolan, trots att det inte finns något parti som står för oordning och oreda. Hans politik har varit att förespråka gamla metoder, med hårdare krav på uppförande och piska istället för morot. Kunskapskraven har han dock sänkt. I alla fall på de som ska sorteras  i ”arbetarefacket”.

Men något händer. De rödgröna presenterar en gemensam överenskommelse om skolan. Med mer kunskap och högre kvalitet i skolan, genom tydlig uppföljning och utvärdering. En överenskommelse som innebär skriftliga omdömen från första klass och betyg från sjunde klass. En överenskommelse där eleven som individ står i fokus, och där skolorna ska kunna arbeta utan timplan, för att anpassa utbildningen utifrån elevens förutsättningar att nå kunskapsmålen.

Björklund målar då upp en bild där skolket är ett stort problem i skolan. Han analyserar inte vad det möjligtvis kan bero på, men levererar ett snabbt besked. Skolk ska skrivas in i betyget från nästa hösttermin.

Ja, det ska vara ordning och reda i skolan. Men det ska också vara ordning och reda i skolpolitiken. Det får räcka med hafsverk, oförankrade förslag utan evidensbaserad grund, och en retorik långt ifrån verkligheten i skolan.

Betygen ska naturligtvis vara ett kvitto på kunskap. Inget annat. Eller vill Björklund gå vidare och betygssätta andra egenskaper hos eleverna? Skolk visar sig troligtvis i betyget i och med att en frånvarande elev får svårare att nå kunskapsmålen. Jag vet av egen erfarenhet att det också finns elever som får högsta betyg, men varit frånvarande från skolan pga mobbning. Ska de så straffas med det i betyget, när det i själva verket är skolan som misslyckats och svikit eleven?

Och det är här diskussionen om skolket måste ta avstamp. Det ska självklart tas krafttag mot skolk. Men att skriva in antal skolktimmar i betyget är inget krafttag. Man ska inte vänta till terminens slut med att ”ta tag” i skolket. Det behövs en nära och förtroendefull kontakt mellan skolledning, lärare, elever och föräldrar. Gemensamt måste man ställa frågan vilken anledningen är till att en elev är frånvarande? Vad är skolans respektive elevens och föräldrarnas anvar, och vad behöver göras i det aktuella fallet för att komma tillrätta med frånvaron?

Det är med besvikelse jag läser att även Socialdemokraternas Ylva Johansson accepterar Björklunds förslag, även om hon är tydlig med att man inte ska tro att det löser alla problem. Trots det gjorde hennes uttalande att det plötsligt känns lite ihåligt att argumentera för Möjligheternas skola, som annars beskrivs på ett mycket bra sätt i den rödgröna överenskommelsen.

Lär mer: DN | SvD | AB | Expressen | Kulturbloggen | Peter Högberg |
Peter Andersson | Roger Jönsson | Alliansfritt Sverige | Martin Moberg.
Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , . Fler bloggar hittar du på Netroots portal.

Read Full Post »

De Rödgröna presenterade idag ytterligare en överenskommelse, en av de viktigare inför kommande mandatperiod i mina ögon. En gemensam skolpolitik. Målet med politiken är mer kunskap och högre kvalitet i skolan, genom tydlig uppföljning och utvärdering. Inte sortering.

Huvudpunkterna är:

  • Högre lärartäthet. Målet är att anställe fler behöriga lärare, mindre klasser ger bättre förutsättningar till lugn och ro och att alla elever ska få den hjälp de behöver i sitt lärande.
  • Skriftliga omdömen från  första klass och betyg från sjunde klass. Varje barn och barnets föräldrar ska tydligt kunna följa kunskapsutvecklingen. Omdömena ska vara framåtsyftande, visa elevens utveckling och även tydliggöra vilka insatser som behövs. En gemensam struktur och nationella kriterier ska tas fram. Betygen ska finnas i grundskolan från åk 7.
  • Möjlighet att arbeta utan timplan för kommunala skolor. Undervisningen måste anpassas efter vad den enskilde eleven behöver för att nå målen i skolans ämnen. Efter anmälan till den nationella skolmyndigheten ska skolor därför ha rätt att arbeta utan timplan. Det totala antalet garanterade undervisningstimmar ska finnas kvar. Antalet timmar per ämne bör variera från individ till individ.

Ambitionen är fortfarande att vi ska nå en gemensam blocköverskridande överenskommelse. Det återstår att se om det intresset finns från det borgerliga blocket, och om det är möjligt att uppnå. Men Mona har helt rätt när hon säger:

Det behövs inte bara ordning och reda i skolan utan även ordning och reda i skolpolitiken.

Läs mer: DN | SvD | Ex | SVT | HBT-sossen | Peter Högberg | Röda Berget | Monica Green. Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , . Fler bloggar på Netroots portal.

Read Full Post »

Skolinspektionen har under våren granskat skolorna i Norrtälje kommun. De anmärkningar man har stämmer i mångt och mycket väl överens med den bild vi från oppositionen har av skolan, som förstärkts av dialog med anställda, elever och föräldrar.

Några av de områden där det behövs krafttag är:

  • alla elever i grundskolan och gymnasieskolan når inte målen för utbildningen.
  • skillnaden i resultat mellan flickor och pojkar i grundskolan.
  • en stor andel elever väljer bort moderna språk.
  • eleverna tycks ha svårast att nå målen i NO- och SO-ämnena.
  • andelen elever på individuella programmet är högre än i övriga riket och andelen elever på studieförberedande program lägre än i övriga riket. 
  • andelen personal med pedagogisk högskoleutbildning är för låg i kommunens förskolor och särskilt på fritidshemmen. 
  • kommunen behöver säkerställa att alla elever erbjuds särskilt stöd, studiehandledning på sitt modersmål, undervisning i svenska som andra språk, hem- och konsumentkunskap före årskurs 6, tillgång till grundläggande vuxenutbildning och modersmålsundervisning i gymnasieskolan
  • förskolorna och fritidshemmen arbetar inte i tillräcklig utsträckning med att motverka traditionella könsmönster.
  • kommunen utvärderar inte barngruppernas storlek och sammansättning kontinuerligt.
  • kommunen ser inte till att det finns en plan mot kränkande behandling i varje särskild verksamhet.

Alla beslut går att läsa på Skolinspektionens hemsida. Barn- och utbildningskontoret har även yttrat sig om beslutet.

Skolinspektionen har gjort sitt jobb. Nu är det dags för kommunen, politiken och verksamheterna, att göra sitt. Med ett stort mått av tacksamhet för att skolinspektionen varit ett stöd i att identifiera viktiga utvecklingsområden. Nu anser jag visserligen att mycket av det som påpekats skulle ha åtgärdats för länge sedan. Allt kom inte direkt som en överraskning. Jag hoppas att den styrande majoriteten är överens med oppositionen om detta, och att vi kan nå enighet i en långsiktig satsning för att höja kvalitén på verksamheten och se till att varje barn i vår kommun verkligen får den omsorg, utbildning och stöd de har rätt till.

Förhoppningsvis slipper vi höra fler kommentarer om att det ”bara” är lärarnas kvalitetsrapporter som brister, att skolinspektionens beslut är ”ojämna”, att inspektörerna har gjort ”fel”, att föräldrar klagar för att de inte kan se till ”helheten” eller att resultaten beror på den svaga utbildningstradition vi har i kommunen.

Att hitta förklaringar utanför det man själv rår över gynnar inte utvecklingen. Alla barn i Norrtälje kommun har rätt till en bra utbildning utifrån deras egna förutsättningar. Det är vårt ansvar som politiker att nå det målet. Och det når vi bara genom en öppen och demokratisk inställning till alla dem som finns i och berörs av verksamheten.

Mer om skola, ex: Demokrati a la Moderaterna eller Centern?Höjda ambitioner leder alltid längre än sänkta, Norrtälje förtjänar en gymnasieskola i framkant, En plats att varken vara stolt eller nöjd över, Möjligheternas skola, Ompröva kravet om ändrade arbetstider för lärarnaFp stödjer Socialdemokraters förslag, Nu räcker det med hafsverk, Ingen idé att satsa hårt och vara duktig om du är tjej

Intressant? Läs även andra bloggares åsikter om , , . Fler bloggar hos Netroots.

Read Full Post »